Språkförbistring

Ikväll har jag varit på en fantastiskt trevlig konsert med Nordiska Kammarorkestern som fyller 20  år. Det var stor baluns med tårta, akrobater, klassiska stycken och Alexander Rybak. Han pratar norska så fint, och jag måste ha blivit lite star-struck (i gott sällskap med de 11-åriga flickorna), för när jag sedan fick hälsat på honom vid vip-pizzaminglet efter konserten lyckades jag presentera mig som Alexandra. Eller det var åtminstone så han uppfattade det, själv kan jag inte komma på någon anledning till varför jag skulle ha ljugit om mitt eget namn. Men när han upprepade det lät det dock vettigt och jag kunde inte annat än hålla med. Jag tror inte han förstod ett ord jag sa, så kanske kan allt ha berott på hans ovana vid att höra svenska språket i just min tappning. Vi säger så och glömmer hela episoden.

Kommentarer
Postat av: fröken Munther

Haha! Du har fått kläm på det här nätverkandet. Det hör jag.

2010-10-09 @ 03:19:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0